Lastsäkringsprinciper (allmänna)
Lastsäkring under transport av gods skall vara säker, effektiv och i enlighet med aktuella föreskrifter. Detta innebär att samtliga berörda parter som är ansvariga för transporten skall ha kunskaper gällande ett antal faktorer. Dels om de rent fysiska egenskaperna för godset, dels om krafter, friktion och andra faktorer som agerar under transport. Som sagt finns det föreskrifter och regler, både nationella och internationella, vilka skall följas.
Det finns en ambition och ett arbete med att harmonisera de nationella lastsäkringsföreskrifterna så att de blir internationellt accepterade. Arbetet går framåt men det finns fortfarande skillnader mellan olika länder och kanske främst mellan kontinenter.
Under tiden kan vi konstatera att Sverige ligger långt framme när det gäller förtydligande i vad som gäller för lastsäkring av gods inom och ut från Sverige. Gods som transporteras på svensk mark eller ut från svensk hamn omfattas av svenska lagar, förordningar och föreskrifter.
Referenser
Materialet nedan är en sammanfattning och till stor del hämtat från Transportstyrelsen, TYA, Kustbevakningen, IMO/ILO/UN ECE Guidelines for Packing of Cargo Transport Units och MariTerm AB. MariTerm har, på uppdrag av Transportstyrelsen, sammanställt dagens dimensioneringsprinciper och lämnat förslag på trafikslagsövergripande principer för lastsäkring i lastbärare. De har även fått uppdraget att föreslå hur Sverige bör agera internationellt.
Lastsäkringens tillvägagångssätt
Lastsäkring av gods beskrivs i allmänna principer. Hur det skall lastsäkras beror dels på godsets egna egenskaper, såsom vikt, form, dimension, material och godsets tyngdpunkt. Olika transportsätt ger också olika form av kraftpåkänning och friktion. När parametrarna är fastställda kontrolleras vilka rörelser som kan uppstå och hur godset kan förflytta sig, genom glidning eller tippning.
Kraftpåkänning under transport
Alla föremål har en massa och kan därför utsättas för krafter, oberoende av om de står still eller är i rörelse. Under transport övergår det statiska tillståndet i ett dynamiskt tillstånd. Dessa dynamiska komponenter, tillsammans med tyngdkraften, utövar påfrestningar på godset. Tabellen nedan visar accelerationen vid olika riktningar och transportslag. Värdena är angivna som andel av lastvikten.
”Accelerationer påverkar godset när hastigheten förändras i någon riktning genom fartökning, fartminskning eller kurvtagning. Genom att multiplicera accelerationen med godsets vikt erhålles den kraft som vill förskjuta godset i förhållande till lastbäraren. De i föreskrifterna angivna accelerationerna är att betrakta som extremvärden som uppstår vid normala driftförhållanden.” (”dimensionering för lastbärare”) av Petra Hugosson, m.fl. 2011, Mariterm AB). Detta innebär att lastsäkringen ska vara anpassad utifrån att inget onormalt händer med transporten, t. ex. olycka, krock, dikeskörning, urspårning, grundstötning etc.
Lastsäkring av gods och friktionens inverkan
Friktion (µ) är en dimensionslös storhet som beskriver strävheten i kontaktytan hos två fasta ämnen. I lastsäkringssammanhang är det fördelaktigt med så hög friktionskoefficient som möjligt, och med en hög friktion kan användningen av lastsäkringsarrangemang minimeras. Friktionsvärdet varierar beroende på kontaktytornas material. Torrt trä mot torrt trä ger till exempel ett friktionsvärde på 0,45 medan målade plåtfat mot målade plåtfat har friktionsvärdet 0,2.
Om godset kommer i rörelse och börjar glida råder glidfriktion, vilken är lägre än vilofriktionen. Generellt kan glidfriktionen uppskattas till maximalt 70 % av vilofriktionen. För lastsäkringsarrangemang som medger viss rörelse av godset ska glidfriktionen användas. Surrningar; raka, i kryss, loop eller med grimmor är exempel på lastsäkringsarrangemang som medger viss rörelse. Överfallssurrningar och olika typer av förstängning är exempel på lastsäkringsarrangemang som inte anses medge rörelse av godset.
För att lätt och effektivt höja friktionen kan olika friktionsmattor/friktionsunderlägg användas. Tabellen nedan är hämtad från MariTerm AB och anger den statiska friktionen vid olika materialkombinationer.
Tyngdpunktens läge
För homogent gods med en centralt belägen tyngdpunkt avgörs tippningsrisken genom att beräkna förhållandet mellan höjd och bredd jämfört med förhållandet mellan normal- och sidokraft. Om förhållandet höjd och bredd är större än förhållandet mellan normal- och sidokraft är arrangemanget tippningsbenäget. Motsvarande kan utföras i längdled genom att byta ut bredd mot längd samt sidokraft mot längdkraft.
Lastsäkring – olika metoder
Om det föreligger risk för gods att glida eller tippa gäller det att förhindra detta. Den grundläggande metoden för lastsäkring är att förstänga godset framåt, bakåt och åt sidorna, och då är lastsäkringskuddar i de allra flesta fall den bästa och mest effektiva lösningen. Förstängning innebär att man förhindrar att godset rör på sig genom att lägga det direkt mot framstam, skåpsväggar, containerväggar eller annat gods. I en lastsektion/rad får det sammanlagda tomrummet uppgå till maximalt 15 cm, för att det ska räknas som att godset är förstängt. Lasten kan även säkras med hjälp av surrning, men observera att spännband inte är en förstängningsprodukt utan en surrningsprodukt. Ofta används lastsäkringskuddar och band i kombination.
Säkerhetsfaktor
Vid beräkning av maximal belastning av lastsäkringsutrustning rekommenderas att använda den säkerhetsfaktor som finns för respektive produkt.
Tetec arbetar alltid helt i enlighet med givna riktlinjer vid beräkning, dimensionering och förslag på lösning av lastsäkring och lastsäkringsprodukter.
IMO/ILO/UNECE Code of Practice for Packing of Cargo Transport Units.
Arbetet med att ta fram ”IMO/ILO/UNECE Code of Practice for Packing of Cargo Transport Units” ser nu ut att vara inne i sin slutfas. Revideringen och ambitionen att stärka nuvarande riktlinjer och upphöja dem till en ”Code of Practice” har pågått sedan 2011. Koden kommer att bli ett internationellt rättesnöre och innefatta såväl sjöfart, som landsväg och järnväg. Vill ni har mer information ”IMO/ILO/UNECE Code of Practice for Packing of Cargo Transport Units” så får ni gärna höra av er till oss. Alternativt så kontaktar ni MariTerm AB direkt, Mariterm är den part som svensk industri anlitat för att, tillsammans med Transportstyrelsen, tillvarata svenska intressen i arbetet med att ta fram den nya koden.